måndag 25 maj 2009

Spårade det ur?

För er som inte tittade på SVT1 klockan 20.50 ikväll så kommer här en repris.



Ibland vill jag lägga upp en låt på bloggen som inte finns på Youtube. Enda möjligheten då är att lägga upp en videofil, men då måste man ju först göra en video. Egentligen skulle det ju kunna räcka med bara en svart bild men oftast blir det mer och mer avancerat och ambitiöst. Undra om den här videon började på samma sätt?

2 kommentarer:

Benke Bus sa...

Magnifikt.
Jag har mina första minnen av Blå Himlen Blues från en försommarkväll i slutet av 90-talet. Jag hade just börjat intressera mig för Thåströms grejer och titeln "blå himlen blues" lät magiskt och lockande, och en kväll hittade jag låten på ett gammalt blandband hos min syster - that's right, kassetband. Jag körde ner bandet i bandspelaren och spolade fram till "blå himlen blues" som låg i slutet av första sidan...oh my God, vilken upplevelse. Känslan av att ett svenskt band spelat in en sån låt för nästan 15 år sedan var n ästan mer än jag kunde hantera. Halva natten gick sedan åt att spola fram och tillbaka på det där gamla bandet och bara lyssna om och om igen. Det mystiska introt (som sedan är ännu mer mystiskt på 2 augusti), den briljant svårförstådda poetiska texten, det sprucka gitarrsolot och de suggestiva avgrundsvrålen på slutet.

rikard sa...

Ja, det ska vara 2:a augusti versionen. Där skapas en än mer imponerande atmosfär och Thåströms avslutande avgrundsvrål är obeskrivliga.

Blå himlen blues kan vara den mest helgonförklarade låten under min uppväxt. Jag minns att jag skrev ner texten till den på skrivbordet i mitt pojkrum, med blyerts. Men på något sätt satte den sig och gick inte att ta bort. Det var nästan lite övernaturligt. Men så är ju också låten laddad med ett ovanligt mått av magi.