Med tanke på förra inkäggets klipp. När ska Dylan göra karriär inom talboksbranchen? Jag hade köpt vad han än läste, även om det så var såna där böcker som tjejerna i klassen läste i mellanstadiet som alltid hade rosa omslag och handlade om 11-åriga tjejer som tog hand om hästar.
Eftersom alla är förvarnade om att det blir mycket Dylan skäms jag inte för att spamma in ytterligare en version av I'll Remember You. Fast den här är inspelad nästan 20 år tidigare. Dylan bär örhänge och skinnväst.
Det är inte samma "klockorna-stannar-magi" som i förra versionen, men det är bra igen. Riktigt bra. Och så kan vi hänföras åt hur annorlunda han angriper sina låtar. Inte bara då det gäller komp, arrangemang osv. Utan framförallt sättet han sjunger, fraseringen. Jag tycker att vi alla kan ägna de båda versionerna minst tio genomlyssningar var så att vi kan jämföra hans andning, betoningar, pauser, rytmiska förskjutningar, tonstyrka osv. (jag googlade lite på frasering).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar