På tal om Big Lebowski. Tre skäl att älska filmen är självklart de alldeles bländande insatserna av supertrion Jeff Bridges, Steve Buscemi och John Goodman. Ett fjärde skäl är att det spelas Dylan i filmens inledning under förtexterna och bowlandet.
The Man In Me kan vara Dylans gladaste låt någonsinsom och den sätter direkt filmen på en underbar, avslappnad, trevlighetsnivå. Kanske var det också Dylans lyckligaste tid privat då han levde ett idylliskt tillbakadraget liv på landet med sin nybildade familj. En lycklig Dylan leder tragiskt nog inte till den största konsten och "New Morning" (1970) kan inte beskrivas som något annat än en bra och trevlig skiva. Missförstå mig inte, jag älskar den.
Kombinationen Dylan-Bridges-Goodman sammanföll inom filmens ramar igen några år senare då Jeff Bridges och John Goodman spelar två av de centrala gestalterna i Masked and Anonymous där också Dylan själv bidrar med en central roll. Men det finns ju fler kända skådisar med; Jessica Lange, Val Kilmer, Penelope Cruz, Luke Wilson, Mickey Rourke, Angela Bassett, Christian Slater osv. Alla vill ju så klart vara med i en film med enbart Dylanmusik och få chansen att spela mot den levande legenden.
Dylans prestationer som skådespelare skapar väl inga rubriker men hans musikala insatser överglänser det mesta och hör till det bästa han gjort. Jag vet att jag har lagt upp det här klippet förut men jag skulle kunna lägga upp det ett par gånger om dagen utan dåligt samvete. Med världens vackraste röst återupplivar han en av sina 80-talsballader och behandlar varje ord som ett kärt litet barn.
1 kommentar:
För egen del finner jag även ett femte skäl. Mitt hjärta slår lite extra då den personliga favoriten Townes Van Zandts röst hörs, en cover, visst, men ändå.
Skicka en kommentar