Efter den snabba överblicken av de åtta högst seedade är det nu dags att titta vad det finns för andra intressanta namn som ligger och lurpassar i vassen. Först och främst kan vi ju få svenskarna överstökade.
Jörgen Persson (seedad 17)
En levande legend. Men han hade sin sista stora stund i OS förra året, nu blir det tidig sorti. Fast så sa jag inför OS med.
Jens Lundqvist (oseedad)
Jag väntar fortfarande på att skallen på Gnäll-Jens ska mogna till en 15-årings mått. Men vi lär få se en gnällande, grenande Jens som åker ut tidigt.
Pär Gerell (oseedad)
PG har chansen att skrälla en aning, åtminstone mot de mellanstora fiskarna i dammen, men det kan aldrig hålla särskilt långt och vi får vara nöjda med varje seger.
Robert Svensson (oseedad)
Han väger för lätt. Kan ta sig vidare ur första omgången, två vinster hade varit jättebra.
Mathilda Ekholm (oseedad)
Det finns tre VM på damsidan. Ett mellan de kinesiska spelarna. Ett mellan övriga asiatiskor. Och ett tredje med övriga världen. Mathilda får vara glad om hon lyckas hävda sig hyfsat i den tredje kategorin.
Malin Pettersson (oseedad)
Bara 17 år, är med för att se och lära. Kanske kan bli bra i framtiden men här kommer hon ingen vart.
Optimistiskt va?
Det finns dock mycket att glädja sig åt utan svenskar och trots allt är Sverige betydligt bättre i pingis än i snooker. Här kommer lite intressanta namn att hålla reda på (jag hoppar över många högt seedade, antingen för att de är ointressanta eller ofarliga):
Chuan Chih-Yuan, Taiwan (seedad 9)
En favorit här på bloggen som bl.a. spelar en av huvudrollerna i Speedfreak. Snabb som en vessla men väger ibland lite för lätt. Han är dock en fröjd för ögat och hans form den här säsongen har varit fullkomligt bländande. Kan han äntligen få ta sig långt i ett VM?
Ryu Seung Min och Oh Sang Eun, Sydkorea (seedade 10 och 11)
Oh har inte gjort många människor glada sedan sin axeloperation förra året. Ryu har dalat sakta men säkert allt sedan OS-guldet för fem år sedan känns det som. Men han blixtrar ibland till i mästerskap, pressade Wang Liqin till en sju-setare i semifinalen i senaste VM. Dessa är egentligen två av omvärldens största hopp mot den kinesiska dominansen, men jag är skeptisk.
Kalinikos Kreanga, Grekland (seedad 12)
Kommentarer är egentligen överflödiga. Alla som sett hans yviga, heroiska svingar i bloggens pingisfilmer Top 3 Forehandkillers och Under the Spell vet att vi här talar om en mytologisk pinigsspelare som ingenting fruktar. Men hinner han med, räcker han till mot de bästa asiaterna? Nej, tyvärr. Inte mot de bästa européerna heller längre. Men jag kommer aldrig sluta hoppas på ett under.
Dmitrij Ovtcharov, Tyskland (seedad 15)
Dima har varit med länge nu men är fortfarande ung. Nu börjar det dock bli dags för det verkliga genombrottet och i Yokohama ska han helst upp och slåss med de stora asiatiska namnen så att han inte fastnar på den där europeiska platån en bit under asiaterna.
Jun Mizutani, Japan (seedad 20)
Den japanske supertalangen är i samma situation som Ovtcharov. Det börjar bli dags nu, annars plockar jag upp Johnny Rödlund-flaggan!
Zhang Jike (seedad 30) och Xu Xin (oseedad)
Två av VM:s absolut intressantaste starter. Två framtidsnamn som båda har visat en kapacitet som räcker för att slå vem som helst. Zhang Jike är kinesisk mästare efter att ha finalbesegrat världsettan Wang Hao. Jag vet inte vilka han mötte på vägen dit men förmodligen var det inga hobbylirare. Och hur många seedade spelare vill åka på Xu Xin (som bl.a. slagit Ma Long tidigare i år) i första omgången?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar