Nedräkningen fortsätter. Ett genomgående slående tema i denna episka lista är den totala bristen på variation. Det är Bob och Bob igen och så lite Tom och någon Nick och så Bob igen. Jag vet att ifall någon sådan där popnördig musikrecensent som Fredrik Strage skulle göra en likadan lista skulle det vara en superhäftig lista med 50 olika artister, var av jag skulle ha hört talas om två av dem. Och den skulle innehålla allt från oväntat populära mainstream artister till flummiga garageband som bara grannarna känner till och det skulle finnas hip hop, hårdrock, experementiell industrirock, indie, ska, reggae, punk, postpunk och såklart nördpop.
Och det visar ju vilken kunnig, vidsynt, äventyrlig musiklyssnare han är. Själv är jag en insnöad, butter lyssnare som föredrar att lyssna till gamla gubbars bekymmer. Och jag trivs ofantligt bra med det.
31. As I Went Out One Morning - Bob Dylan (John Wesley Harding, 1967)
32. Cry a While - Bob Dylan (Love and Theft, 2001)
33. Tired Eyes - Neil Young (Tonight's the Night, 1975)
34. It Takes a Lot to Laugh, It Takes a Train to Cry - Bob Dylan (Highway 61 Revisited, 1965)
35. The Distance From Her to There - Lambchop (Nixon, 2000)
36. As I Sat Sadly By Her Side - Nick Cave & The Bad Seeds (No More Shall We Part, 2001)
37. Dignity - Bob Dylan (The Essential Bob Dylan, 2001)
38. Make You Feel My Love - Bob Dylan (Time Out of Mind, 1997)
39. Främling Överallt - Thåström (Skebokvarnsv. 209, 2005)
40. All the World is Green - Tom Waits (Blood Money, 2002)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar