Jag glömde något väldigt viktigt.
Förlåt Sandie Shaw - ditt framförande av The Smiths låten Jeane är bland det bästa jag vet. Förstår inte hur jag kunde glömma.
På tal om The Smiths vill jag också passa på att säga att även om jag varit lite brysk mot Morrissey i något tidigare inlägg så hyser jag största respekt för den mannen. Det är bara lite tokigt att av mina två favoritlåtar med Morrissey så har han inte skrivit den ena och sjunger inte den andra.
Den förstnämnda är Morrisseys cover på The Jams That's Entertainment. Den har jag spelat sönder så till den grad att det går ett djupt cirkelformat dike i skivan just där låten ligger. Helst vill jag höra den på dåndande hög volym, då skär desperationen i Morrisseys bedövande vackra, förtvivlade röst lite extra i bröstet.
Den sistnämnda syftar givetvis på ovan omskrivna Jeane magiskt framförd av Sandie Shaw, som av någon obegriplig anledning är mer känd för att uppträtt barfota i brittiska varianten av Melodifestivalen. Låten finns också inspelad med Morrissey bakom mikrofonen men den kan inte mäta sig med Sandies...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar