måndag 22 juni 2009

Andra sidan av Dylanmyntet

Men alla Dylans stora verk har ju inte kommit till i stunder på den undre halvan av humörskalan. Långt ifrån. Dylan öser ur alla kreativitetens källor och då han började sparka in dörrar i början på 60-talet gjorde han det lika mycket med humor som med svårmod...

...Talkin' World War III Blues, I Shall be Free, I Shall be Free No. 10, If You Gotta Go (Go Now), Talkin' John Birch Paranoid Blues, Motorpsycho Nightmare, Bob Dylans 115th Dream och Talkin' Bear Mountain Picnic Massacre Blues är alla låtar med humorn i centrum med förmågan att få sina lyssnare att bryta ut i spontana skrattattacker...

...här i Philharmonic Hall 1964 lättar Dylan upp stämningen med sin nidsång om John Birch Society, ett sällskap som inriktade sig på att leta efter kommunister i USA. Det går inte att ta miste på publikens reaktioner...



... senare dolde Dylan humorn i lite mer förtäckta former. Dagens Dylan använder sig av mer humor än någonsin och tycks ha makalöst roligt då han skriver och spelar in sina låtar även om humorn är av det mer underfundiga slaget som gör att vi lyssnare brister ut i skratt med allt från ett par minuter till ett par års fördröjning beroende på hur snabbtänkta vi är.

Inga kommentarer: