Offentlighetens årtionde

Vi lever i offentlighetens tidevarv. Allt kan skötas offentligt, inget är för privat och TV-jättarna vältrar sig i framgångarna av kopierade programidéer där Svenssonvardagen exponeras till alla andra Svenssons förtjusning.

Är du en ensamstående mamma som vill hitta en livspartner och en trygg fadersgestalt för dina barn? Var med i vårt TV-program så blir du kändis på köpet! Vill du gå ner i vikt? Bli popstjärna? Få ordning på dina bråkiga barn? Behöver du lära dig sköta din ekonomi eller bara renovera ditt kök? Vi har TV-programmet för dig!

Är du deprimerad, paranoid eller bara galen? Kom och träffa vår psykolog på bästa sändningstid. Du vinner på det, vi vinner på det, tittarna vinner på det, alla vinner!

Med min blogg är jag ju en del av det, för det samma gäller ju bloggarna. Dagboken är ett uråldrigt fenomen. Men idag har vi bytt ut den där lilla rosa dagboken med en kattunge på omslaget och ett litet hänglås i plast som håller ihop pärmarna kring det hemliga innehållet. Istället lägger vi upp de där hemliga sidorna till hela världens beskådan på internet.

Ser ni ironin?

När jag gick i mellanstadiet hade man kunnat offra sin splitternya 21-växlade mountainbike med Shimanobromsar för att få läsa tjejerna i klassens dagböcker. Tjejerna vaktade dem med sina liv, som om alla världens hemligheter var samlade där i och de själva var hemligheternas ödesutnämnda väktare. Nu, efter att ha läst Blondinbellas och Ebba von Sydows ”dagböcker” inser man att alla års nyfiken vånda var helt bortkastade.

Man hade blivit gruvligt besviken. Man hade sprungit halvnaken genom nattens ösregn och förtvivlat vrålat och vädjat till den orättvisa världen av villfarelser att ge tillbaka cykeln som man offrade för att läsa om ögonskuggor, koftor och hur ljuvligt och syndigt gott det är med choklad.