lördag 13 november 2010


Jag tycker så mycket om japans bordtennisspelare.

Redan i tidig ålder framstår de som extremt välutbildade i ämnet bordtennis och de är alltid, alltid, alltid fantastiskt disciplinerade, fokuserade och motiverade. Inget gnäll, inget slarv, vet alltid vad de ska göra.

De är ett praktexemplar av människan. Skulle jag få välja ut en grupp människor som skulle åka till en främmande planet för att göra reklam för mänskligheten, så hade jag skickat det japanska pingislandslaget.

Klädda i sina svarta och neongula Mizunotröjor.

Nu för tiden har de så många begåvade ungdomar som härjar likt friska fläktar i pingisvärlden. Alla med häftiga namn. Kenta Matsudaira, Jin Ueda, Koki Niwa, Kasumi Ishikawa, Hiromitsu Kasahara, Masataka Morizono, Asuka Machi, Misaki Morizono, Kentaro Miuchi, Kenji Matsudaira, Yuto Muramatsu.

Tänk om de kunde höja sig ett par nivåer till och utmana Kina. Tänk om VM och OS var en tvekamp mellan Kina och Japan, med länder som Sydkorea och
Sverige som farliga outsiders.

Här är en fantastisk match från World Team Cup tidigare i höst som jag sett om och om igen. Blott 17 år gamle Kasumi Ishikawa möter världstvåan Feng Tianwei som tidigare i år raserade den kinesiska muren då hon med sina två segrar ledde Singapore till ett historiskt guld i Lag VM.


Inga kommentarer: