Jag fick oväntat besök av en reparatör som var bekymrad över vår analoga TV-signal.
- Bob Dylan fan ser jag, sa han gillande när han var klar med sitt reparerande (det går liksom inte att undgå vid ett besök i min enkla boning).
- Man stöter på dom ibland..., fortsatte han nöjt (vid det här laget är vi bästa vänner, "brothers in arms", inget knyter samman människor som ett ömsesidigt Dylanerkännande). Sedan berättade han att han ofta brukar "glutta" åt skivställen i hemmen han besöker. Ibland får han se skivsamlingar bestående av några Mr. Music skivor och då tänker han "stackars människor".
Jag funderade en liten stund på att bjuda honom på middag och en öl, vi kunde slå ihjäl några timmar pratandes om Dylan och hur jobbigt vi med en mer kultiverad musiksmak har det, vi som är överlägsna den stora massan. Men så tänkte jag att han säkert inte fick dricka alkohol i tjänsten och förresten var jag fullt upptagen med att studera resultaten i Qatars U21-turnering.
Koreanerna dominerade ganska totalt. I semifinalen kunde europeiska stjärnan Drinkhall inte mäta sig med två år yngre slutgiltige vinnaren Jung Young Sik som tidigare slagit ut Slovenienmästaren Lee Sang Su. Kim Min Seok krossade i den andra semifinalen japanska underbarnet Koki Niwa och vann i omgången innan över Seo Hyun Deok som alltså nyligen besegrade Xu Xin i seniorklassen.
Koreanerna är en hel flock supertalanger. De turas om att skrälla för att sedan få stryk av jämnåriga landsmän. Lee Sang Su och Seo Hyun Deok har slagit igenom på seniorsidan men båda åkte alltså mot landsmän i helgens U21. Det är sjukt imponerande och intressant inför framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar