Nackdelen med dagens musikindustri är att vi som försöker få tag på riktig musik har förbannat svårt att hitta den. Och om vi väl hittar vad vi vill ha är det genom ett erbjudande att importera skivan för flera hundra kronor. Samtidigt kan vi köpa skräpmusiken till reapriser på bensinstationerna.
Fast det är ett egocentriskt resonemang. Musikindustrins allra största nackdel är såklart att några av vår tids största konstnärer levde sina liv som missanpassade, alkoholiserade och ensamma själar, långt från tillräckligt uppmärksammade eller uppskattade innan de dog en alldeles för tidig död.
Det är något av det mest motsägelsefulla här på planeten i utkanten av Vintergatan, att några av de som levt de hårdaste och mest orättvisa liv, skrivit några av de vackraste och ömmaste skapelser åt oss andra.
Så nu sitter vi här och skäms över att vi inte förmådde ta hand om några av mänsklighetens finaste exemplar och deras musik. Vill vi se Blaze Foley framföra If I Could Only Fly får vi nöja oss med ett obskyrt klipp från ett bröllop. Men det är magiskt ändå.
2 kommentarer:
Blaze Foley, vilket tragiskt människoöde. Hemlös, alkoholiserad, ihjälskjuten. Det räckte tydligen inte med att samtiden inte fick ta del av Blaze geni, det av hans låtskatt som trots allt finns inspelat slarvades nästan bort helt. Lyckligtvis finns något kvar.
Har Live at the Austin Outhouse i min ägo, ett mästerverk. Var tänkt som en kassettinspelning där en del skulle gå till Austins hemlösa, fick bekosta hans begravning istället. Släpptes på cd först tio år efter hans död.
På en lånad gitarr och för lite whisky samt någonstans att sova gör Blaze denna häpnadsväckande och innerliga konsert.
"I could build me a castle of memories just to have somewhere to go."
Har också fått tag på liveskivan. Den är, precis som Blaze, helt enkelt fantastisk.
Skicka en kommentar