Vi har en kulturminister som nyligen fällde följande kommentar på frågan om hur hon såg på problemet att allt fler bokhandlar tvingades stänga ner, kanske som en följd av att stödet till boklådor tagits bort:
- Idag kan du ju hitta böcker på bensinstationer och i mataffärer. Du kan hitta dem på alla möjliga platser där de tidigare inte fanns.
Herregud!
Jösses!
Marken rämnar under mina fötter!
Har den människan suttit som idrotts- och kulturminister i fyra år?
Eller, nästan fyra år. Från början var det ju en annan tant på den posten - i 10 dagar. Hon blev väldigt överraskad då en journalist talade om för henne att hon inte bara var kulturminister utan idrottsminister också. "Skämtar du? Det har ingen sagt till mig!" Det gjorde inte så mycket, hon satt kvar en stund till. Hennes svartavlönade barnflickor var också förlåtliga, men en droppe skvimpade uppenbarligen över då det visade sig att kulturministern inte brytt sig om att betala TV-licens på 16 år. Det ser ju lite illa ut.
Så då fick vi alltså vår nuvarande kulturkämpe. Hon betalar säkert sin TV-licens, men i bokhandlar hänger hon nog inte så mycket. Frågan är nu bara hur vi som vill läsa annat än Liza Marklund och biografier om Kronprinsessan Victoria ska få tag i våra böcker i morgondagens Sverige.
3 kommentarer:
Gaaaaah! Ugh, blrrrrrr, k-k-k-k, Uääääääääää, VA?!!!
Jag har alltid tänkt mig att det ser ut ungefär som ett skolupprop dagen när regeringen ska välja ministerposter. Statsministern ropar upp en titel och den som är intresserad får räcka upp en hand.
"Ok, kulturminister... vem vill bli kulturminister?"
Tystnad...
"Ingen som vill bli kulturminister? Det är lite sång och dans, kanske en del premiärer med kändisar och det är egentligen inte så viktigt"
Någon på bakersta raden räcker motvilligt upp en hand.
Statsministern:
"Varför vill du bli kulturminister? Vad har du för kvalifikationer?"
Tanten där bak:
"Jag tycker det är kul att gå på bio, och så gillar jag Beck-filmerna på TV4"
Statsministern (med myndig stämma):
"Perfekt. One down, twelve to go. Vi fixar det här innan lunch om vi snabbar på. Någon som vill bli infanterist...eller *harkel* infrastrukturminister står det visst. Det handlar typ om att bygga vägar och sånt, kanske en bro till Polen. Anyone? Anyone?"
...
...
Ja, sånt där måste ju skära in i märgen på en bibliotekarie.
Jag har faktiskt tänkt i samma banor Benke, fast inte lika målande. Jag skulle vilja se en filmatisering av den dialogen.
Att tillsättningarna av ministerposterna inte alltid är så genomtänkta har vi ju åtminstone fått se tragikomiska exempel på under de senaste åren.
Inställningen till rollen som idrottsminister kan uppröra mig lite extra. Ministerposten för Sveriges största folkrörelse tas liksom inte riktigt på allvar. Ovan nämnda Cecilia Stegö Chilo blev gärna idrottsminister sa hon, när hon väl fick reda på att hon var det, hon spelade faktiskt handboll som ung.
Kors! Spelade hon handboll?! Ja men då är hon ju som klippt och skuren för uppdraget.
Skicka en kommentar