När Tomas Alfredsson gjorde sin version av John le Carrés bok Mullvaden, döpte han den till Tinker, Tailor, Soldier, Spy. Titeln är inpirerad av en gammal typisk form av nursery rhyme eller räknelek, motsvarande ungefär den svenska Ole, dole, doff, den första kända nedksrivna versionen är från 1695. Den mest kända varianten av ramsan går:
Tinker, Tailor
Soldier, Sailor
Rich Man, Poor Man,
Beggar Man, Thief.
När Tom Waits besökte David Letterman dagarna före julafton 1983 berättade han att låten han skulle spela handlade om alla hemlösa luffare som "bodde" på Fifth Street i Los Angeles, som de kallade "The Nickel". Därmed dedicerar han sången till alla små pojkar som rymt hemifrån och så slår han an några vackra ackord på sitt piano och börjar:
Sticks and stones will break my bones
But I always will be true
When your mama's dead and gone
I sing this lullaby for you
Tom Waits är inte bara en av vår tids mest begåvade artister, han är också en fin människa och genom att använda sig av den gamla amsagan; "Sticks and stones, will break my bones, but names/words will never hurt me", så lyckas han förmedla just sin syn på dessa smutsiga, nedslitna luffare som inget annat än ensamma pojkar. "What becomes of all the little boys, who never combed their hair?".
Det är bara två nutida exempel på hur ramsor, huntratals år gamla, lever vidare idag. Detta trots att de ibland är fullständigt, eller åtminstone delvis, helt obegripliga. En av de mest kända brittiska amsagorna är Humpty Dumpty. Alla britter kan utan problem rabbla Humpty Dumpty i sömnen med samma lätthet de överskattar landets fotbollslandslag:
Humpty Dumpty sat on a wall,
Humpty Dumpty had a great fall.
All the king's horses and all the king's men
Couldn't put Humpty together again
Mycket av ramsan är höljd i dunkel men den sägs vara en gåta som döljer att Humpty Dumpty är ett ägg. I Lewis Carolls uppföljare till Alice in Wonderland, Through the Looking Glass, från 1872 har Alice en filosofisk argumentation med Mr Dumpty och i bokens illustrationer får vi en klar bild av hur det talande ägget ser ut, där han sitter på sin mur.
Ricky Gervais är sån där obehagligt klarsynt britt som säger att hans mamma bara ljög till honom om en sak, hon sa att det fanns en gud. Amsagor och religion är lika på så vis. De tål ingen klarsynthet, inga frågor, då spricker de som såpbubblor. Skillnaden är egentligen bara att amsagorna är charmiga och helt harmlösa.
