Ju mer tennis som konsumeras under dagarna, desto större växer sig mysteriet framför mig. Jag behöver hjälp med att följa logikens röda tråd.
Tennisen är den överlägset största racketsporten i Sverige och de flesta andra länder (nä jag vet, inte i Kina). Svenska Tennisförbundet har drygt 100 000 medlemmar att jämföra med tvåan bland racketsporterna, bordtennis, som har knappt 50 000 (RF: Idrotten i siffror, 2006). De har mest TV-tid, flest antal åskådare och störst sponsorintäkter. Uppenbarligen gör de någonting rätt.
Tennisens största stunder under året är de fyra Grand Slam turneringarna...
...turneringarna fyller flera jättearenor med entusiastiska åskådare
...TV-bolag världen över sänder allting på bästa sändningstid
...sponsorerna slåss om att få visa upp sig
...massmedia bevakar allt som händer och turneringens händelser blir förstasidesnyheter världen över
...spelarna badar i prispengar
Vi kan också notera att...
...till skillnad från "vanliga" turneringar avgörs herrmatcherna i Grand Slam i bäst av fem set
...matcherna tar tre, fyra, fem... ibland t.o.m. sex timmar
...det är därmed vansinnigt svårt att veta hur lång tid en match tar
Samtidigt, i samma tidsperiod, beslutar sig pingisens beslutare i samråd med TV-bossarna hur pingisen ska förändras för att bli mer populär och spännande. Om svensk TV ska vara intresserade att visa pingis behöver vi stympa våra långa 5-setare som kan ta över en halvtimme att spela. Istället ska vi spela 3-setsmatcher som tar ca 10-15 minuter. Det gör inte bara sporten mer populär och spännande det blir samtidigt lättare för TV-bossarna att planera in det i TV-tablån vilket är en förutsättning för att vår sport ska få synas i TV.
Kan någon hjälpa mig koppla ihop rälsen i den här tankebanan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar